GIH biblioteket

*000      am
*00121638
*00520060123160732.0 
*007  
*008041213s2004    sw ||||      |00| 0 swe 
*020  $a91-7139-692-6 (inb.)$x91-7139-692-6
*035  $a(SE-LIBR)9739188$x9739188
*084  $aRa-c:k.46$2kssb/7
*084  $aRa-c:k.5$2kssb/7
*1001 $aLindroth, Jan,$d1940-$0204916
*24510$aLing - från storhet till upplösning :$bstudier i svensk gymnastikhistoria 1800-1950 /$cJan Lindroth
*260  $aEslöv :$bB. Östlings bokförlag Symposion,$c2004$y2004
*300  $a335, [1]
*653  $aLinggymnastik
*653  $a1800-talet
*653  $aHistoria
*653  $aCarlquist, Maja
*653  $a1900-talet
*653  $aBjörkstén, Elli
*653  $aFalk, Elin
*653  $aLing, Hjalmar
*653  $aLing, Per Henrik
*653  $aBukh, Niels
*653  $aGCI
*841  $ax  a$b0412144u    8   1001uu   0901128$e4$5Gih
*852  $bIh$hRa:k$5Ih
^

TPB:s talboksannotation: början av 1800-talet skapades i Sverige en särpräglad form av systematiska kroppsövningar, linggymnastiken. Initiativtagare var Per Henrik Ling, 1776-1839, grundare av Gymnastiska centralinstitutet, 1813. J.L., prof. i historia, beskriver denna gymnastikforms utveckling 1880-1950, från storhet till upplösning. Rörelser byggdes på vetenskaplig grund, skulle utföras enligt bestämda mönster och med militärisk disciplin. Inläst ur Symposion, 2004 Annotation supplied by BTJ Sverige AB

• Förord 9
• KAPITEL ETT UTGÅNGSPUNKTER 11
• 1.1 Uppkomst - höjdpunkt - upplösning: tre lägesbeskrivningar 11
• 1.2 Tidigare forskning 19
• 1.3 Den komplexa gymnastiken 24
• 1.4 Linggymnastikens fyra markörer 30
• 1.5 Källmaterial och begränsningar 34
• 1. 6 Sammanfattning 36
• KAPITEL TVÅ ENHETEN 38
• 2.1 Introduktion 38
• 2.2 P. H. Lings tid. Enhetstanken till 1839 40
• 2.3 Enhetstanken 1840-1900 46
• 2.4 Enhetstanken efter 1900 55
• 2.4.1 Läkaroffensiv (1006-1909) 56
• 2.4.2 Visioner och kompromissförsök (1910-1926) 58
• 2.4.3 Lösningen (1927-1934/1959) 61
• 2.4.4 Självständiga sjukgymnaster eller "medicinaldrängar"?
• Drivkrafter och argument 65
• 2.5. Sammanfattning 72
• KAPITEL TRE VETENSKAPLIGHETEN
• 3.1 Introduktion 77
• 3.2 P. H. Ling och vetenskapen 79
• 3.3 Vetenskaplighet med förhinder 1840-1914 83
• 3.3.1 Gymnastiska centralinstitutet (GCI) och forskningen - några hållpunkter 83
• 3.3.2 Hj. Ling, lingianismen och den gymnastiska lärdomen (1860-1880) 88
• 3.3.3 Lingianismens förvaltare (1880-1914) 93
• 3.3.4 Sammanfattning 94
• 3.4 Lingianismen och vetenskapen i konsensus och konflikt 1914-1950 96
• 3.4.1 Bakgrund 96
• 3.4.2 Den resmarkska råsopen (1917) 99
• 3.4.3 Ortopeder, fysiologer och lingianer i debatt (mellankrigstiden) 103
• 3.4.4 GCI, forskningen och Danmark 111
• 3.4.4.1 GCI-spåret 111
• 3.4.4.2 Det danska spåret 115
• 3.4.4.3 Spårens förening 118
• 3.5 Sammanfattning 121
• KAPITEL FYRA SÄRKLASSEN 127
• 4.1 Introduktion 127
• 4.2 Lingianismens konkurrenter 1860-1900 132
• 4.2.1 Inhemska riktningar: från den naturliga metoden till cirkus 132
• 4.2.2 Utländska riktningar: turngymnastiken som utmanare 139
• 4.3 Lingianismens konkurrenter 1900-1950 145
• 4.3.1 J. P. Müllers system och det lingianska reaktionsmönstret 145
• 4.3.2 Niels Bukhs primitiva gymnastik - system eller metod? 149
• 4.3.3 Elli Björksten och kvinnogymnastikens förnyelse 154
• 4.3.4 Rytmiskt genombrott 158
• 4.3.5 Elin Falk: folkskolegymnastiken, lingtraditionen och vägen till Maja Carlquist 160
• 4.3.5.1 Striden om den falkska folkskolegymnastiken 162
• 4.3.5.2 Falk och lingtraditionen 167
• 4.3.5.3 Falk, deft rytmiska gymnastiken och Maja Carlquist 169
• 4.3.6 Örebrogymnastiken och den manliga. prestationssträvan 173
• 4.4 Sammanfattning 177
• KAPITEL FEM SPORTMOTSTÅNDET. I.
• FRÅN P. H. LING TILL STOCKHOLMS-OS 1912 184
• 5.1 Introduktion 184
• 5.2 Viking eller vekling? P. H. Ling och tävlingsidrotten 188
• 5.3 Den lingianska sportkritiken (1877-1914) 199
• 5.4 Lingianismen, tävlingsidrotten och omvärlden - en översikt 208
• 5.4.1 Kroppsövningssektorn 208
• 5.4.2 Skolan 212
• 5.4.3 Kungahus, regering, riksdag 218
• 5.4.4 Den allmänna opinionen 223
• 5.5 Sammanfattning 225
• KAPITEL SEX SPORTMOTSTÅNDET. II.
• SVENSKA GYMNASTIKFÖRBUNDET, LINGIANISMEN OCH TÄVLINGSIDROTTEN 1919-1952 231
• 6.1 Introduktion 231
• 6.2 Föreningsgymnaster på frammarsch 233
• 6.3 Gymnastikförbundet och Riksidrottsförbundet (RF) 237
• 6.3.1 Samarbete eller konflikt? (1919-1939) 237
• 6.3.2 Avgörandet (1940-talet) 242
• 6.4 Tävlingsfrågan 248
• 6.4.1 Svensk gymnastik vid olympiska spel 249
• 6.4.2 Frigymnastiken som subkultur 254
• 6.4.3 Avgörandet (1940-talet) 261
• 6.5 Dagspressen tar ställning 264
• 6.6 Sammanfattning 273
• KAPITEL SJU SAMMANFATTNING OCH UTBLICK 279
• 7.1 Håller teserna? 280
• 7.2 Vidgade vyer 289
• 7.3 Fortsatt forskning 293
• FÖRKORTNINGAR 297
• NOTER 299
• KÄLLOR OCH LITTERATUR 321
• PERSONREGISTER 333